Jag förstår inte varför inte livet kan få vara bra för bara en sekund? Måste det alltid finnas något som förstör den sekunden? Min sekund..

Fick reda på idag att pappa sagt till mamma att han vill separera igår kväll. Jag kom liksom hem från en vecka i Turkiet och DÅ säger han det till henne. Utan förvarning? Jag har ingen aning om varför..jag vet bara att han sagt det. Mamma va ute hela natten och körde omkring...

Jag vet fan inte om jag orkar med detta längre. Snart drar jag..och då är inte andra sidan Vättern tillräckligt långt borta. Nu ska jag gå och lägga mig och försöka glömma den här dagen.