Funderingar..

Jag vet faktiskt inte om det är så att jag börjar må bra eller om det är så att jag omedvetet slängt alla känslor åt sidan.
På ett sätt så känner jag mig gladare, och det är för att jag inte behöver vara orolig mer. Kommer han hem? Vem är han med? Vill jag ens veta? Men jag saknar honom. I förrgår fällde jag de första tårarna och jag trodde att jag aldrig skulle kunna sluta.
Jag saknar att få kärleksfulla kramar och att få en varm puss då och då.

Kärleken har jag lagt på hyllan. Knackar den på dörren så får den inte komma in..än. Jag är inte redo, och om det är för att släppa taget eller för att jag behöver vara själv ett tag vet jag inte. Kanske en kombination, vad vet jag.


Åh, jävla skit. Tårar på väg. Fuck. Inte nu. Sminket är på och jag ska till stan. Inte rinna nu....


Hm..detta skrev jag runt 13-tiden idag. Skitblogg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0