Helvetesresa.

Vet ni hur skönt det är att vara hemma? :D jag älskar mitt hem! Jag ska aaaalrig mera 'campa'. Det var den värsta och vidrigaste upplevelsen jag haft i hela mitt liv! Typ iaf..fysiskt sett.
Allt började med att vi tog bussen till Rimforsa och då sov jag så det var rätt gött. När vi kommer fram så säger Per (inte pojkvännen - läraren) att vi ska gå till ett ställe som heter Trollegater eller nåt. Vi fick en karta per grupp och så sa han att det inte var så långt dit. Fine tänkte jag och var på bra humör tack vare vädret, den här delen av östgötaleden kunde ju omöjligt vara så dålig som den jag gick på i sjuan. Till en början gick allt skitbra, vi började med att köpa glass och Matilda och jag snackade lite skit. Vi gick över skitfina ängar och följde dom orangea prickarna på träden, solen sken och jag hade ännu inte fått blåsor på fötterna. Efter kanske 3km så börjar jag känna av skoskav/blåsor på hälarna. Jag tänkte inte så mycket på det då eftersom Per sa att det inte skulle vara så långt till Trollegater.

image255
image256
image257

Vi gick och gick, upp och nedför berg (dom var hööööga!) och igenom 1000 skogar. Efter två timmar så började jag misstänka att vi gått förbi eller gått fel när vi skulle till det där Trollstället. Vid 2½ timma så var jag rejält sur, trött och hade jävligt ont. Vi hade gått i relativt snabb takt hela vägen så vart fanns stället? Det var vid det laget som vi hittade en skylt som det stod Trollegater på. Yes tänkte jag, nu måste det vara nära. Efter ytterligare 45 minuter så kom vi fram. På över tre timmar så hade vi gått en mil! Genom skogar, över berg och genom träsk.
Vi stannade på det lilla sketna stället och käkade lunch och tog igen oss i säkert en timma innan Matilda och jag forsatte gå själva. Det tog oss ytterligare ca 3 timmar att ta oss 7 km, men då nästan kröp vi av smärta och så stannade vi och vilade i typ en halvtimma :P
Men väl framme vid bilen där alla saker fanns så satte sig jag och Annabel ner för att vänta på Anna, vår lärare. Alla andra gick med sina saker till dit vi skulle övernatta. När Anna kom så fick jag skjuts sista biten som gick att ta sig fram med bil. Sen gick jag 1 km med min rygga och en säck som vägde lika mycket som mig. TUNGT! Jag var förbannad och hade ont. Sov illa hela natten sen, det var hårt och jag hade en sten under min axel. Usch... Imorse fick jag skjuts till Linköping av Anna och pappa skjutsade hem mig.
Lägger upp resterande bilder sen, bla på mina hälar. Känsliga varnas.. :/

Kommentarer
Postat av: Winterdragon

Haha, hoppas du har lärt dig att en norrlännings definition av "inte så långt" inte stämmer överens med en östgötes. ;) De har en heeelt annan avståndsuppfattning däruppe (och verkligt HÖGA berg :D).

2008-05-10 @ 00:47:11
URL: http://winterdragon.blogg.se
Postat av: Winterdragon

Med sammare menar jag mest deras klagande. Men föralldel, all respekt till er för att ni kom fram först utan att villa bort er som vissa gjorde förra gången. ^^ Obefintliga stigar my ass! Det var ju för tusan grusväg större delen av vandringen, sedan var det en väl upptrampad stig i skogen som var i princip omöjlig att missa. :P

2008-05-11 @ 17:42:18
URL: http://winterdragon.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0