Ögonen är rödsprängda och jag är emotionellt uttömd. Mailat jag för 5 minuter sedan skickade iväg var helt klart det jobbigaste hittills. Det for iväg till en livscoach. Jag känner att jag inte klarar av att hålla mig själv uppe längre. Har känt länge att jag behöver prata med någon, men varenda gång tanken kommer så kommer också tårarna. Min första psykolog var helt underbar. Hon hjälpte mig komma över ångestkänslorna från aborten och min självbild har aldrig varit så bra som då. När hon slutade så började jag gå till en annan. Han var inte bra för mig. Jag kände hur jag började må sämre och slutade då gå till honom. Jag har nu länge kämpat med mig själv ensam och vill inte dra ut på detta mer.
Får se om han svarar. Jag hoppas verkligen det. Nu är det tamigfan dags att må bra! Jag är skyldig mig själv och människor i mitt liv att må bra.

Trycker nu undan känslorna för ett tag med muffins och Entourage så jag kan få ro att plugga senare.