Hade ställt klockan på 8 för att i alla fall kunna förflytta mig från sängen till soffan. Då hade jag kommit upp i alla fall. Men icke. Istället somnade jag om och har vaknat och feberyrat lite från och till fram till 11.30. Jag kände mig bättre men så fort jag ställde mig upp så mådde jag illa.

Grejen är att jag inte kan äta när jag är hungrig, men antagligen beror illamåendet på att jag inte ätit något vettigt på ett dygn. Så..jag behöver äta för att sluta må illa men kan inte äta eftersom jag mår illa. En ond cirkel som inte vill sluta..

Snälla snälla mage, behåll den här jäkla frukosten jag försöker peta i mig och låt mig sluta må illa.




Brukar aldrig gnälla annars när jag är sjuk. Förut var det ovanligt att jag var frisk. Som Åsa sa igår: Du är den sjukaste människa jag känner, du är ju aldrig frisk!
Jag kontrade med att jag endast varit förkyld två gånger innan detta år och det är rekord! Annars har lunginflammationer, halsfluss, feber, förkylningar, ögonhinneinflammationer och gud vet allt härjat runt i min kropp. Men nu var det länge sedan jag var sjuk och gnäller därför lite extra..