Jag har tidigare haft sådan tur med grannar och funderade faktiskt inte så mycket på detta när jag flyttade in i lägenheten. Men i tisdags när Tina följde med mig hem innan träningen så hörde jag för första gången grannen ovanför spela piano/synth. Lät fint så jag tänkte in mer på det.
Men varenda kväll/dag sedan dess så har jag hört den där förbaskade synthen (kom fram till att det var en sådan) och människan spelar SAMMA låt om och om igen. Han håller på i flera timmar innan han slutar någon timme för att sedan fortsätta några timmar igen. Det senaste jag hört honom spela är runt kl ett på natten, en vardagnatt.

För att förklara lite hur bra jag hör så kan jag berätta att jag hör när han harklar..jätteväl hör jag det. Så synthen skulle kunna stå i mitt vardagsrum lika gärna ^^
Snart blir det klagomål. Orkar inte höra den jävla låten mer!


Har ni liknande erfarenheter kanske?

Igår var dödstråkigt och jag känner på mig att ikväll också kommer bli det. Ingen som vet nåt roligt att göra i Linköping eller Norrköping?

Gårdagen vad både händelserik och ickehändelserik.

Först ut på morgonen var tvättning. Stod först och stirrade lite på tvättmaskinerna då de var lite old fashion, men jag lyckades lista ut hur sjutton de fungerar. När jag gick andra vändan ner så klämde jag vänster lillfinger i dörren (hur lyckades jag?) och på högerhanden var som sagt ett annat finger redan klämt. Ojade mig lite ett tag och förbannade mig själv tills värsta smärtan gick över. Sedan under dagen hände verkligen ingenting. Packade upp lite saker, letade efter mina kablar till telefonen och kameran. Spårlöst försvunna. Skit också.
När klockan vad 15.55 så bestämde jag mig för att gå ner och röka (jag vet... >.<) och tog på mig jacka och skor, klev ut och smällde igen dörren. Vad finns kvar inne i lägenheten? Nycklarna såklart. Min lägenhetsdörr är alltid låst. Som tur var så hade jag bestämt mig för att ta med mobilen så jag kunde ringa. Mamma fick komma rusandes från jobbet och släppa in mig, vilket tog kanske en halvtimma. Tyckte det kändes riktigt retligt att stå där ute när alla grannar kom så efter det så vågade jag mig inte ut mer.

Kvällen tillbringades med dator, tv, sallad, mackor och julmust. Och mycket tråkande. Hoppas denna dag blir bättre och att nån vill hitta på nåt.

Känns bra att inte skrivit på aslänge. Not.
Det som har hänt är i alla fall detta: Jag jobbade natten till söndag, va hos Per och käkade lunch efter jobbet, firade farmor sen också, flyttat till lägenheten, målat väggarna, jobbat, träffat kompisar och tränat aset ur mig.

Kroppen lyder mig inte riktigt efter gårdagens Bodypump. Musklerna är slappa och allmänt ostyriga och jag orkar inte göra något åt mitt utseende. Vet att jag "borde" noppa ögonbrynen, sminka mig, klä på mig oslappa kläder och försöka se lite vettig ut. Men nej. Idag ska jag bara vara hemma och då får jag se ut hur fan jag vill! Ingen som ska komma hit och titta på mig i alla fall. Eller jag har försökt få hit kompisar men det verkar rätt omöjligt så då får det bli som det blir. Roligare än så kommer jag inte ha det idag.

Och något mer vettigt att skriva verkar jag faktiskt inte ha. Hm. Catch ya later.

Han har ätit! :D
Ingen mat fanns kvar av det jag hällde ut på marken (det var blött, ville byta maten)! Så nu har han ätit den! Min älskling lever! Fattar ni hur bra det känns? Min älskling lever! Snart kommer glädjetårarna!

Max<3

Har varit ute många gånger idag och ropat. Hällt ut mat lite här och var, satt ut en kattbur så han kan få lite värme..och bara ropat. Måste ropat hans namn miljontals gånger idag, och har ett vagt minne om att jag även gjort det inatt.

Finns det något hopp kvar? Min älskade Max <3

Igår, någon gång mellan 19 och 19.30 så försvann min älskling.

Jag hade satt på honom selen (en sådan som är både runt halsen och magen) och bar upp honom för han skulle in i bilen med mig. Lastbilen var packad med alla mina möbler och flytten skulle äntligen ske. I famnen skakade han som sjutton så jag tog en minut på mig att försöka lugna ner honom innan jag klev utanför stugdörren. Väl ute så försökte jag låsa dörren när något okänt skrämde honom och han bokstavligt talat slet sig ur min famn. På marken hoppade han som en galning och när jag försökte håva in honom så slet han sig ur selen och sprang till skogs. Det var det sista jag såg av min Max.
Jag slängde mig på backen och bara stortjöt. Pappa, jag, Åsa och Mats gick ute ett tag och letade efter honom med ficklampa. Helt lönlöst. Han skulle inte komma tillbaka, det visste jag. Två minusgrader ute och en innekatts tunna päls är ingen bra kombination.
Flyttlasset gick i alla fall men jag sov inte där. Vi tog med oss den tunna bäddmadrassen tillbaka och jag sov i stugan i natt. Vi letade igår när vi kom tillbaka med ficklampa i hopp om att se hans ögon och jag gick ut ensam vid två och sex i natt/morse. Mat står utställt också.

Vart är han? Var är min älskling? Var beredd att lägga hela min kärlek och omtanke på dig nu när ingen annan finns i mitt liv. Jag vill bara att han ska komma hem, i min famn där han hör hemma.
En sak jag är tacksam för i alla fall är att det är plusgrader nu och att han kanske hittar maten och litar på mig så pass att han vågar sig fram.

Min Max <3

Pappa panerade och stekte fisk idag. Jag älskar fisk och kan äta hur mycket som helst av det.
Det var Gös (tror jag) och de filéerna är rätt stora, men jag delade den på hälften först så jag kunde ta mer sedan. Idag fick jag kämpa för den där lilla biten. Riset kunde jag inte ens tänka på. Fick enbart i mig den där lilla fiskbiten och lite kokta grönsaker.

Jag som alltid äter och som älskar mat, vad har hänt? Jag lider i och för sig inte av att aldrig vara hungrig längre eller att inte behöva äta så mycket (magen ser och känns plattare). Men ändå..vart har min matgladhet tagit vägen? Saknar faktiskt lite att kunna njuta av maten.

Great, nu blev jag illamående. Suck.

Jag vet faktiskt inte om det är så att jag börjar må bra eller om det är så att jag omedvetet slängt alla känslor åt sidan.
På ett sätt så känner jag mig gladare, och det är för att jag inte behöver vara orolig mer. Kommer han hem? Vem är han med? Vill jag ens veta? Men jag saknar honom. I förrgår fällde jag de första tårarna och jag trodde att jag aldrig skulle kunna sluta.
Jag saknar att få kärleksfulla kramar och att få en varm puss då och då.

Kärleken har jag lagt på hyllan. Knackar den på dörren så får den inte komma in..än. Jag är inte redo, och om det är för att släppa taget eller för att jag behöver vara själv ett tag vet jag inte. Kanske en kombination, vad vet jag.


Åh, jävla skit. Tårar på väg. Fuck. Inte nu. Sminket är på och jag ska till stan. Inte rinna nu....


Hm..detta skrev jag runt 13-tiden idag. Skitblogg.

...SKIT!

En vecka kvar! En vecka.. Hur kunde jag glömma det? Konserten! Det är kanske Alter Bridge's sista konsert här i Sverige och jag har inte ens funderat på den på säkert en vecka. Förbannade skit! Inte en krona har jag över till den. Fan!

Vill bara sätta mig ner i ett hörn, gråta och sjunga Alter Bridge-låtar.

..och när jag väl försöker ladda upp bilder här så funkar det självklart inte.

Nu jävlar har det handlats. 1000 kr fattigare är man för tillfället. På IKEA spenderade jag 750 kr och på ÖoB spenderade jag 270 kr. Det känns bra att kastruller finns nu och alla köksgrejer så jag inte står utan något när jag väl flyttar in, vilket borde bli på torsdag eller fredag :D det enda som fattas är micro och stekpanna, har en djupare stekpanna men måste ha en vanlig också. Micro kanske pappa kan beställa när han jobbar imorgon.

Oj oj..nu känner jag mig nästan snurrig av alla köksgrejer jag tittat på idag. Gudars vad många olika av varje sak det finns.

ALDRIG MER FLYTTA! kostar ju fan massa pengar....

Kvällen va rätt kul igår. Såg på två filmer, Hostel och Hostel 2 tror jag dom hette. Tydligen ska dom vara vidrigare än Saw-filmerna så jag bör inte ha några problem med att se dom. Råkade se tvåan före ettan, hur man nu lyckas med det men aja. Båda handlade om samma. Tjej/kille raggar upp killar/tjejer som rika människor betalar för att få döda. Tjejerna/killarna förs bort till stort läskigt ställe där de rika får döda dom på alla dess äckliga vis. Det enda jag fann riktigt äckligt var när en man brände sönder en tjejs öga så det började rinna ut och sen när någon klippte av några fingrar med en sax (icke trovärdigt men wtf..).
Jag slapp de lustiga drömmarna inatt också. Yay! Första gången eller nåt.. ^^


Idag blir en lugn dag. Får väl gå ut och gå med Isa (Åsas hund) ifall det slutar regna någon gång. Hon är så svårtorkad när hon varit ute så jag föredrar att det ska vara lite torrt ute. Annars får jag se vad jag hittar på. Är grymt shoppingsugen men har ju inga pengar. Illa. Bäst att stanna hemma. Blä.

Datorn låter alltid ovanligt mycket, mer än en normal dator ska göra. Men så har den alltid låtit och därför låter jag den vara ifred. Men nu, för bara några minuter sen, började den ticka. Ungefär som en kackerlacka, eller möjligtvis en gräshoppa. Läskigt. Vet inte om jag bör vara orolig eller om den tickade för att den mådde bra.

Nåja, nu har den slutat ticka och låter värre än en köksfläkt.

Great. Tickandet är tillbaka.

Så kom man tillbaka till Bilddagboken. Känner att jag aldrig lägger in kort här så det kanske kan få igång mig igen. Liksom att här kommer de totalt meningslösa texterna och där finns de totalt meningslösa bilderna.

Svinbra. immobilized.bilddagboken.se